Utvardering av PikoFiber I efter ett par veckors anvandning

Jag sydde PikoFiber I for en dryg manad sedan, och i brist pa bergsvandring har jag anvant mig av den dels som vaska for dyktraningen pa fredagar, dels som vaska for att handla mat pa det lokala snabbkopet.

Material:

- Jag ar helt klart imponerad av hur materialet, en fiberduk som kostar knappt 2€/m, klarar bade last och slitningar. Ryggans arbetsklimat har inte varit helt omilt, och det enda synliga slitaget ar att det luddat sig lite pa barremmarna.

- Fiberduken ar vattenavvisande nar den ar i nyskick. Jag har utsatt sacken for regn, men da fiberduken annu ar frasch haller den vattnet pa stangen med latthet. Med tiden far jag val se hur det andras.

Ergonomi:

- Säcken funkar fint, aven med oresonligt tung (~20kg) last. Inga tecken pa utmattning.

- Avstandet mellan avbararbalte och barrem kanske ar lite val stort, aven med mina matt. For en standardmodell ar det nog 57 cm som galler.
- Axelbandens utformning ar ratt kompromiss mellan latthet och komfort. Avsaknaden av ett knappe over bröstet (s.k. sternum-band) ar inte nagot problem.

Funktion:

- Rulltoppen ar praktisk och funkar bra. Ibland kan det kannas som att rulltoppen lagger till en hog "skorsten" som hindrar (tex nar man ska packa varor pa snabbkopet), och det basta jag funnit ar att vika ner skorstenen over sacken for att fa fri atkomst till packutrymmet.

- Facket for liggunderlaget ar ibland i vagen nar man lagger ner grejer i sacken. En battre losning vore att satta resar i overkant for att fackets oppning inte ska glipa sa mycket. (--> fixat med PikoSpi I)

- kardborrebanden pa rulltoppen funkar fint

- det horisontella och vertikala kompressionssystemet funkar bra
- Ibland har jag saknat en liten stängbar lattatkomlig ficka --> ... 

Beskrivning av Piko Fiber I, byggd pa ett grundmönster fran Anders J.

Anders J:s lightryggsack ar i grunden valkonstruerad, men har enligt min mening fel form och nagra funktionsfel. Darfor har jag ritat om mönstret och korrigerat de fel jag upplevde.

En bild ar battre an tusen ord, sa har kommer en uppsjö av bilder jag tagit pa de olika detaljerna. (klicka pa bilden for att fa en forstoring)

Fronten, med rulltoppen stangd, den vertikala kompressionsremmen oppen. 

Hel vy av ryggpartiet. Uppifran och ner: Rullstangning, vertikalt kompressionssystem, axelremmar, nedre infastning av axelremmarna, avbararbalte. Axelband och avbararbalte ar stoppade med 5mm skumplast och forstarkta med 20mm polyesterband. Den hemsymaskinen jag har grejar inte att sy i sa tjocka detaljer, sa det blev till att sy banden pa bade barremmar som avbararbalte for hand med björntrad. 

Hela rulltoppen öppen. Notera kardborre-"flärparna". Vid axelbandsinfastningen kan man se den  4-dubbelvikta (dvs 4 lager tyg) forstarkningen som ocksa tjanstgor som faste for 1) tva öglor (12mm polyesterband) for det vertikala kompressionssystemet och 2) bärhandtaget som ocksa bestar av en 4-dubbelvikt bit fiberduk.

Narbild pa rulltoppen. Notera kardborrestangningen, vilken ar lattare och billigare an ett mer klassiskt  "snap-lock"-spanne.

Fallen pa rulltoppen ar kladd med ett 30 mm kantband ("grosgrain") som ocksa tjanar till faste for de tva kardborrdelarna (hyskar och hakor? Eller vad kallas det?). Notera att uttersta delen, ca 15mm, av "flärpen" inte har kardborreband pa sig, for att underlatta oppnandet av laset. Det syns inte pa bilden, men den yttersta flärpen bildar en ögla pa ca 5-6mm diameter vilket ar tankt att kunna anvandas som alternativ stangning (dvs trä ett snöre igenom) om karborrebandet pa nagot vis skulle falera.  

Annu en vy av rulltoppens fall och karborrelaset.

Narbild av det horisontella kompressionssystemets ovre del. Linan ar en 1,5 mm polyesterlina  av god kvalitet (lag vikt i forhallande till dragstyrkan.)  Dragskon tror jag att jag har tagit fran nagon slaktad pryl eller pase, men de ar latta att fa tag pa, antingen fran min tyska leverantor eller fran Naturkompaniet eller liknande.
Man kan satta vilken lina som helst har da dragspanningen inte ar sarskilt stor, men da kompressionssystemet pga sin placering tillhor de mest synliga funktionerna pa en ryggsack, ar det viktigt att linan ar harmonisk rent estetiskt om man inte ska ge ett for risigt intryck.

Narbild av hoger sidoficka och aven till hoger infastningen av avbararbalte och axelrem. Fickan ar optimerad for att bara 1,5l vattenflaskor, men kan tjana till annat likval. Fallen pa fickan har en bit resar som lag och skräpade hemma.
Ang. infästningen av avbararbalte och barrem: det har ar inte bara den som som utsatts for storst spanning, utan aven den som har flest lager tyg, vilket gor den lite klurig att sy pa en vanlig hemsymaskin. Om jag raknar ratt ar det 8 lager tyg plus tre lager polyesterrem pa det har stallet.

Narbild av infastningen av balte och barrem. Barremsinfastningen ar minimalistisk: en  ögla av 12mm polyesterband (grosgrain) och ett 2,5mm nylonsnöre som fasts med en vanlig knop (palstek). Nylonsnöret ar av en ganska billig kvalitet och det aterstar att se hur det klarar sig i langden. Avbararbaltet bestar av ett 20mm polyesterband vilket ar lite i det tunnaste laget for den har anvandningen. Det ar inte draghallfastheten jag ar orolig for, men att tunna band latt tvinnar sig och sedan sköter sig illa i snaplock-spannena. Utifall det visar sig vara ett problem kan man satta en lite tjockare nylonrem har. 

Nederdelen av axelremmen med "LineLock"-spannet val synligt. LineLock-spannet ar fast i axelbandet med en slinga av 12mm polyesterband och funkar med linor som ar 2-3mm tjocka. Det har visat sig efter lite anvandning av mina tidigare sackar att LineLock-spannet kan slita lite pa repet, sa det kan vara smart att anvanda en lite battre kvalitet pa linan an den jag anvant tills nu. Men det ar en senare fraga. 

Narbild av snaplock-spannet for det vertikala kompressionssystemet.  Det har spannet utsatts for lite storre spanningar an dragskon for det horisontella kompressionssystemet. Kardborrband skulle inte funka har, vilket ar varfor jag satte dit en 20mm snaplock. Jag gillar att satta "handelen" upptill, och "hondelen" nertill pa sacken, men det gar att gora precis tvart om ocksa utan att funktionen skulle paverkas. Notera att man reglerar langden pa ovre delen av det vertikala kompressionssystemet med en dragsko. Linan pa bilden ar nog langre an vad man nagonsin kommer behova, vilket forklarar varfor jag rullat upp den i ett nystan. Det ar samma lina, 2,5mm nylon (eller var det polyester?) som for nedre delen av barremmarna.

Säcken sedd ut-och-in fran rulltoppen. Notera 1) de kantbandsforsedda sömmarna, 2) knapphalsremmen som sitter pa baksidan av axelremsinfastningen och 3) fickan for liggunderlaget.
Jag ar osaker pa hur pass mycket hallfasthet kantbanden tillfor (om ens nagon?) till sommen, men i ovningssyfte sydde jag alla innersommar med nagot slags kantband. For de hogbelastade sommarna (botten, infastning av balte och nedre axelband) anvande jag ett starkt 20mm polyesterband. Till de mindre belastade sommarna anvande jag ett tunt bomull/polyesterband som lag ock skräpade, fran syaffaren. Jag kan tanka mig att man kan klara sig utan kantband pa de mindre kansliga sommarna, men det blir snyggare pa det har viset.

Narbild av knapphalsremmen. Den tjanar ett dubbelt syfte: 1) forstarka axelbandsinfastningen som alltid ar en kanslig slitpunkt pa en ryggsack, och 2) infastning av smaprylar sasom en nyckelknippa (med karbinkrok) eller en liten pase for pengar, mobil eller planbok etc.

Vy fran botten pa den ut-och-in-vända sacken. 

Vy fran botten pa den ut-och-invanda sacken med botten sydd med 20mm polyesterkantband. Notera forstarkningen  (en lapp dubbelvikt fiberduk) for infastningen av nederdelen av det vertikala kompressionssystemet. Man kan aven ana pa bilden att fickornas oppning ar forstarkt pa samma vis.

Sidovy av den ut-och-invanda sacken. Forstarkningen av overdelen av sidofickan ar klart tydlig pa bilden.